2013

Då var vi inne på ett nytt år! Vad hände förra året som är värt att minnas?

Jag flyttade ihop med min pojkvän! Sen flyttade vi en gång till.
Jag gjorde min första utlandsresa! Till Ayia Napa var det! =) 
Jag åkte på min första familjeresa!
Min syster hälsade äntligen på en längre period!
Jag lärde mig göra gräddsås! Haha, viktiga inslag i vardagen! ;) 
Var på Nickelbacks konsert.
Början av 2013 var min bästa träningssäsong! Det var då jag var som mest rippad, det var då dieten+träningen verkligen synkade med varandra och gjorde sitt.., men det var också då jag slutade!
Jag blev blodgivare!

Well, det är allt jag kan komma på nu =)



En hund, en regnjacka.



En grupp på fb lade upp denna bilden för längesedan. Hunden ska föreställa en malinois.. En sådan som älskade Irma är, min mammas hund som jag hade för ett par år sedan. De kan vara väldigt (ibland lite väl) stimmiga och denna bild illustrerar det bra  ;)


Hur som helst, så ska jag & P vara hundvakter denna helgen. Vi har valt helt fel helg om man tittar på vädret. Riktigt ruggigt ute! Vi får väl se hur det går.
 



Gud jul!

Detta inlägget har dels att göra med en ikon. En man, anser väl de flesta, som många tror på..både stora och små.

Det var så sött, när jag satt på flyget på väg hem från semestern, och fick höra en pojke bakom mig säga
HOPPAS VI SER GUD! till sina föräldrar. Detta var just när vi skulle åka upp bland molnen. Ungar alltså! :) 


På tal om en annan man, som många barn tror på, är ju tomten. Han var tydligen på radion idag och förklarade för Sveriges barn att -
hans favoritmusik är Evert Taube,
att hans favoritfärg är RRRRÖD för det är kärlekens färg,
att hans renar kan flyga för att de vill det,
att han tydligen är 366(?) år gammal för det har han fått höra
att han har 30 nissar och 30 stinor
att han har en röd stuga med vita knutar, en stor brasa, glögg på spisen, tända ljus och en massa massa rum åt alla nissar och stinor
att han blev tomte genom att han bara visste det

- vilken tråkig jäkla tomte!
Jag trodde tomtens favoritmusik var den musiken som spelas på radion
att han favoritfärg var röd, och kanske lite grön
att hans renar kunde flyga för att de har en magisk förtrollning över sig(!)
att han var så många år så det skulle ta flera dagar att säga
att han hade nissar och stinor över hela världen som hjälper honom med julklapparna
...att han bor i en röd liten stuga, precis som han sa
och att han blev utsedd till tomte av många många barn och föräldrar när han var mycket liten, för att han var så godhjärtad.

Men nu är ju inte jag tomten..så jag kanske ska vara tyst.

Bienvenidos

Hallo alla glada :)
Har blivit en vecka off här..har nämligen befunnit mig på varmare breddgrader! ;)
 
I'll give u some clues


 
Det var gött som fan med lite värme och sol

men när jag tex skulle ta mig till öknen ^ för att leta kameler hade jag korkat nog smort in mig i solkräm innan
...vilket -logiskt sett gjorde mig till  


Sandman :)
Det blev taxi hem efter det äventyret! Det var riktigt häftigt att springa runt i sanddynerna..och lite läskigt, höhö. 
 

Att existera och att leva.

Ibland undrar jag om man kan få sjukdomar som als, ms, cancer eller reumatisk värk, från att gå emot sina egna känslor och tankar.

 
Du nu eller? ^

Haha, nej men kroppen...den vet ibland vad man vill före man själv har insett det. Läste tex i en bok som heter "kroppsspråk" där författaren förklarade att han under en lång period allid fick ett hål i den vänstra/högra (minns ej exakt) skosulan, även om han skaffade specialskor, eller skor av bättre kvalitet. Detta hände även med hans strumpor. Han fick alltid hål i dem och kunde inte fatta varför. Speciellt inte eftersom det bara var på ena foten.
Efter flera år lade han märke till att han inte fick några hål i skosulan längre... Varför inte?
Han kom fram till att det var för att han hade bytt omgivning..flyttat tex. Men det där hålen var ett sätt för kroppen att säga "jag vill inte vara här, ta mig härifrån".
Det är ju med benen och fötterna som vi människor först förflyttade oss med, innan vi skaffade massa olika färdmedel.
Det låter lustigt...men ändå ganska logiskt?
Och sjukdomar som de jag nämnde här ovan handlar väl om att hjärnan tror att den egna kroppen är en fiende? Typ som att man kan utveckla sig själv att vara sin egen fiende. Att man hindrar sig själv från att göra det man vill eller drömmer om. Att man stänger in själen(?) inom sig. Kan du förstå min tanke??

Jag tror mycket på självläkning och att man kan påverka den egna kroppen. Det handlar om inställning och förhållningssätt till livet. Inte bara om tabletter, sprutor eller isolering. Mycket tror jag sitter mentalt och kanske också en gnutta spirituellt.:)



Beefin' with recipies

Idag tänkte jag skriva hur jag gör när jag ska lära mig att tillaga riktiga biffar.

Min syster som är på besök går restauranglinjen och praktiserar därför på ett hotell. För några veckor sedan fick hon lära sig ett recept på "riktiga biffar" som hon själv kallade det. Hon ville att vi hemskt gärna skulle göra dem någongång. Absolut

I början av denna veckan bestämde vi att det var dags. Vi tog upp färs ur frysen.
En dag gick
Två dagar gick och vi åt makaroner och köttbullar till lunch och middag - latmat,

IDAG skulle vi äntligen göra biffarna. Men när jag kommer hem från jobbet hittar jag en lapp där det står att hon patrikserar ett kvällspass, vilket betyder att jag måste göra biffarna själv eller låta henne göra dem tidigt i morgon.

Nä, fan jag orkar egentigen inte laga biffar men hon ska ju inte behöva göra allt...äh..aja..jag gör dem.

På syrrans meddelande står också ett ganska grundligt recept på riktiga biffar. Jag börjar.

Det går dåligt.
För innan jag är på tredje ingediensen så har jag hittat på egna mått. Ögonmått, ska-nog-ta-lite-extra- mått och kanske-ska-man-ta-en-till- mått.
Jag lät alltså min syster som går restauranglinjen att skriva ett recept till mig, varav jag hittar på egna mått. Vad bra.


New generation.

Jag hörde på radion idag att majoriteten av alla boende människor i Sverige bor ensamma och utan barn.
Det fick mig att tänka, att förr tyckte jag att barn var äckliga och att jag då rakt inte skulle skaffa några, ever. Nu har man blivit lite mer vuxen på det planet, och jag har pratat flera gånger med P om att vi någongång längre fram vill ha barn. MEN, just nu är vi fortfarande i det stadiet att vi inte vill sätta ett barn till världen. Dels för att vi inte alls har levt ut våra egna drömmar, men också för att världen ibland känns som ett jävla rövhåls-ställe att befinna sig i.

Folk är så jävla korkade här i världen att jag blir helt stum när jag tänker på det. Folk våldtar, mördar, skjuter, ljuger, torterar, misshandlar, bombar ååå listan är oändlig. Inte nog med det, så har vi ett sånt himla bra rättssystem också som typ tillåter hälften av all shit som händer. Sjukvården och äldrevården ska vi inte tala om heller. Skamliga system där inget fungerar som det ska.
En mycket pessimistisk syn kanske, men jag tror att många andra tänker på samma sätt. Vill man ha ett barn i detta fuckade samhälle? - Nejtack.

Mellan att man är typ 13 och 18år anses man som vuxnare än vad man är (helt sjukt!). När man är mellan 19 och 30 anses man dock som yngre än vad man är. Man är alltså...generellt sett yngre nu, än vad man var förr...och det kanske unga människor vill ta vara på. "Leka av sig" innan det är dags för bajsblöjor och nappar "Nej, fortplantning är inget för oss ungdomar. Vi vill ha roligt i minst 10 år framåt, leva, njuta, så glöm för fan inte kondomerna!" 



Tänk om vår generation inte skulle fortplanta sig lika mycket som tidigare generationer... Ingen överpopulation. Hur skulle världen då bli? Kanske kunde det bli en bättre plats? Med färre sjukdomar, färre katastofer, färre olyckor, färre mördare osv?


*Entering the internet*

Hallå? *smyger fram* Är det någon där?...

Jo, jag har varit mitt i en flytt och det har inte funnits något internet. Vad jag har gjort? Hm, min syster är fortfarande på besök här, så vi har lagat en del mat tillsammans. Jag har äntligen lärt mig hur man gör (god) gräddsås! ;)
Hon är lite av en författare så jag har även försökt testa på hur det är att skriva "one shots" med henne som mentor. Det är svårt! Jag har ite kommit så långt på det, men om det blir något bra resultat hamnar det säkert något här! 
Sen har jag fått som vana att kolla facebook och blocket via mobilen -no surprise there. Det gör jag numera varje gång jag har tråkigt på jobbet, plus innan jag ska sova. Har dragit igång med ordspelet Ruzzle, läst lite, samt lyssnat lite mer på ljudböcker. 
Man kan få ett helt okej liv ändå alltså. ;)
Nästan. Utan mobilen hade det nog blivit lite jobbigt ändå.
 

Nickelback hits tour

Var på konsert igår! :) Lite Skillet och lite Nickelback. Det var kul! Sist jag var på konsert var för tre år sedan så det var verkligen på tiden. Fattar inte varför jag inte går oftare. Jag älskar känslan när musiken känns i hela kroppen och man kan sjunga i högan sky, typ befria själen och bara ge upp allt annat för en stund. Mäktigt :) Känns alltid som en dröm efteråt för mig.
Nåja, finfina grejer!
Dock var sittplats ingen höjdare. Satt typ bland massa tråkiga. Jag måste få stå och "lose my mind"! ^^



 

Sötaste jag sett

Hundkär som jag är, hittade jag en så bedårande söt video på youtube. När jag tittar på den blir jag så jävla glad i själen, oavsett om jag är rosenrasande eller skitledsen när jag börjar kolla på den.
Fruktansvärt söta. Aaaaaaaw, kolla in den hoppetossen <3



 
 

Syrr-helg.


P är iväg hos en kompis denna helgen, så skrivbordet står tomt. Inget skype-snackande, inget knappande, inget klickande och ingen brummande speldator...vad skönt.. Tills några timmar senare då A (min syster) kommer på besök....och packar upp sin dator där istället! Skype-snackandes, knappandes, klickandes och spelbrummandes. Som om de arbetar i skift på något sätt... *misstänksam* >_>

Hon ska vara här i några veckor framöver tack vare en skolpraktik. Ska bli riktigt kul (om hon nu kan slita sig från datorn)! ;)
Haha :)

Här är en bild från gårdagen, innan jag skulle möta upp henne. Känner mig riktigt lugn inombords i denna höst-/vinterkylan som är nu på kvällarna.
 


Mysigt, visst?
 

Lite dans har man alltid tid för!

Jag var på 50-års kalas igår. Helt random egentligen. För det första kände jag bara min pojkvän och hans kompis som var där. Alla andra var helt främmande för mig, t.o.m födelsedagsbarnet! Haha, som det kan gå! 

Men det var riktigt trevligt. Det bästa var att 50-åringens favoritmusik råkade vara techno och house. Musik som även faller mig precis i smaken ;) Så vi, unga som lite äldre, dansade så glatt till trumpsta och animals.  

Det var väl mest runt småtimmarna som alla började bli rätt dragna och odrägliga. Typ alla gubbar, som i princip får en att känna sig som ett vandrande köttstycke. Usch, nej..då var det dags att tacka för sig och åka hem! :)

AME DURÅ!

Hejhej!
 
Idag är det härliga härliga lördag! Jag har sovit på tok för mycket, ätit godis till frukost och chips till lunch! Busar verkligen till det ibland, hihi :)

Om ni vill veta anledningen till det buseriet så var det så att jag skulle till affären igårkväll för att köpa smör och gurka. Hade tänkt mig en riktigt mumsig frukostmacka (idag) med smör, skinka och gurka. Jag går in i affären och plockar åt mig det där. Sen plockar jag lite smågodis, går och hämtar en apelsinjuice mmh, det vill jag har till mackan i morgon! Sedan plockar jag åt mig lite chips också när jag ändå är i farten. Ville ju faktiskt ha det förra helgen när jag bara hade jättemkt lösgodis istället.

Kommer hem och hittar chips, godis och juice i min påse. JAHAPP.......då lade jag ifrån mig smöret och gurkan någonstans i affären då ja? Suck på dig Vico!

Så nu vet ni varför det blev en diabetes-frukost.

Men det var faktiskt inte alls det jag ville berätta. Jag ville be om att få bloggtips!
Jag skulle vilja läsa vanliga bloggar. Med "vanliga" menar jag;
bloggar som inte är kända
bloggar som kanske handlar om något specifikt, tex träning, musik, djur, foto, film eller vad tusan som helst som du vill tipsa om
din egna? eller någon annan som du följer kanske?

Simple as that! :)
 
 

Med fötterna på jorden, en reminder.

Hittade till min gamla diktsamling för ett tag sedan!

Tänkte jag kunde publicera en text eller två :)
Den här dikten är främst gjord för mig själv, som en bra påminnelse när jag är en gnällröv som tycker livet är jobbigt. Skriven 2010. Du får också gärna ta del av den!


Det vi har, glömmer vi ofta bort

Jag är inte blind. Jag kan se att du är du. Jag kan se gatlyktorna lysa på natten. Jag kan se vinden blåsa i träden. Jag kan se att tanten inne på caféet äter en kanelbulle. Jag kan se de olika klädesplaggen i min garderob. Jag kan se texten i en bok. Jag kan se den jävla idioten som inte blinkar i korsningen. 

Jag är inte förlamad. Jag kan gå till affären. Jag kan springa till bussen om jag är försenad. Jag kan skriva ett sms till min vän. Jag kan räcka ut tungan åt min lillasyster. Jag kan dansa. Jag kan skriva en dikt. Jag kan ta tag i armen på den jävla idioten på festen som inte vet vad nej betyder. 

Jag är inte döv. Jag kan höra dig viska i mitt öra. Jag kan höra fåglarna kvittra. Jag kan höra trafiken när jag är i stan. Jag kan höra musik. Jag kan höra en imitation av Michael Jacksons röst. Jag kan höra när maten i mikron är färdig. Jag kan höra den jävla idioten till granne som skriker på sin partner. 

Jag är inte stum. Jag kan säga att jag älskar kanel. Jag kan förklara att jag inte tycker lila passar med rosa. Jag kan diskutera om att skilsmässa är okej. Jag kan skrika att det gjorde himla ont att slå i tån i tröskeln. Jag kan viska ett hemligt ord i ditt öra. Jag kan säga till den jävla idioten som inte plockade upp bajset efter sin hund. 

Jag är inte sjuk. Jag kan vara upptagen hela dagen utan att tänka på en spruta jag inte får glömma att ta. Jag kan äta vad jag vill. Jag kan tänka att jag har ett långt liv framför mig. Jag vet att jag är jag och inte vi. Jag kan komma ihåg att jag tog in posten i morse. Jag kan bli sur på den jävla idioten på tåget som nyser mig i ansiktet. 

Jag har ett tak över huvudet. Jag kan gå in på toa när jag är ledsen. Jag kan ta mig ett mellanmål i köket om jag är hungrig. Jag kan lägga mig i soffan och titta på TV. Jag kan lägga alla mina saker på golvet i en enda röra. Jag kan skälla ut den jävla idioten som glömde ta ut soporna. 

Jag har en familj. Jag kan ringa dem när jag har lyckats, misslyckats eller bara vill säga hej, här är jag. 

Jag är inte alltid lycklig 

Men, tänk vad livet kunde varit så mycket svårare.


The Big C

Skulle vilja tipsa om en ny serie!

Det senaste serietipset var Modern family och den tror jag att du redan känner till vid detta laget! ;)
 
Men en som du kanske inte hört talas om innan är The Big C. Det är en riktig "livsserie" med en del humor. Den går lite i samma spår som MF faktiskt.

Huvudkaraktären är den cancersjuka Cathy. Låter inte så hippt? Men!
Hon är en mamma i 35-40-års åldern som verkligen lever sitt liv till fullo. Det är lätt att uppskatta henne för hon är väldigt framåt och ser inget skamset i att göra det som faller henne in. Mycket underhållande och inspirerande! :) Tillsammans med henne får man bl. a möta tonårssonen Adam, fästmannen Paul och Cathys bror Sean.

En rad andra personligheter kommer upp och ger serien en bra dynamik. Denna serie  har "glimten i ögat" även då den också handlar om livets motgångar.
Det finns 4 säsonger, här har du trailern till första! Enjoy :)

RSS 2.0