Gångbana, vad är det?
Sådär! Nu var Vico tillbaka!
Helgens händelser serveras här:
I fredags åkte jag till min hemort. I lördags firade jag mammas födelsedag, min låtsas pappas födelsedag, fars dag, och min pappas frus födelsedag.
"OJ, PARTY?" tänker ni. Nej säger jag. Vi firade väldigt lugnt :) Vi (syrr och jag) fick en heldag med mamma (brukar inte vilja vara hos henne speciellt ofta då jag är ganska trött på hennes humör) och det var jättemysigt för en gångs skull! Jag hjälpte henne ta in hästarna på kvällen. Träffade Irma igen också och hon blev så glad så hon bara sprang runt runt och pep på oss. För att inte tala om hur många gånger jag fick kasta hennes jädra pinne över stallgården innan hon kunde lugna ner sig lite.
Irma^ och mina geggiga skor efter hästarna.
Och nu börjar livet på allvar igen. Fixa det, ordna det, glöm inte det. Stressa hit och stressa dit. Vara uttråkad när man minst vill. Göra mest saker när man minst vill.
---> Och här, anledningen till bloggtiteln. Det första jag gjorde när jag kom hem från småland var att hoppa på cykeln och utföra några ärenden. Bland annat köpa biljetter till min dansuppvisning.. Ovanligt nog kändes det inte jobbigt idag, så jag cyklade på som en fartdåre haha, undrar hur det såg ut egentligen. Hur som helst. Är det bara jag som råkar ut för att folk ska gå mitt i cykelbanan?? Alltså jag blir så irriterad på sånt!! Ibland när jag plingar på dem kollar de bara bakåt på en, och sedan fortsätter de gå, fortfarande mitt på cykelbanan såklart. Usch, då vill man bara cykla på dem, slå till dem, och skrika att det finns en gångbana av en anledning. - Men jag håller mig. Vet inte hur bra det är för nerverna... :P
Helgens händelser serveras här:
I fredags åkte jag till min hemort. I lördags firade jag mammas födelsedag, min låtsas pappas födelsedag, fars dag, och min pappas frus födelsedag.
"OJ, PARTY?" tänker ni. Nej säger jag. Vi firade väldigt lugnt :) Vi (syrr och jag) fick en heldag med mamma (brukar inte vilja vara hos henne speciellt ofta då jag är ganska trött på hennes humör) och det var jättemysigt för en gångs skull! Jag hjälpte henne ta in hästarna på kvällen. Träffade Irma igen också och hon blev så glad så hon bara sprang runt runt och pep på oss. För att inte tala om hur många gånger jag fick kasta hennes jädra pinne över stallgården innan hon kunde lugna ner sig lite.
Irma^ och mina geggiga skor efter hästarna.
Och nu börjar livet på allvar igen. Fixa det, ordna det, glöm inte det. Stressa hit och stressa dit. Vara uttråkad när man minst vill. Göra mest saker när man minst vill.
---> Och här, anledningen till bloggtiteln. Det första jag gjorde när jag kom hem från småland var att hoppa på cykeln och utföra några ärenden. Bland annat köpa biljetter till min dansuppvisning.. Ovanligt nog kändes det inte jobbigt idag, så jag cyklade på som en fartdåre haha, undrar hur det såg ut egentligen. Hur som helst. Är det bara jag som råkar ut för att folk ska gå mitt i cykelbanan?? Alltså jag blir så irriterad på sånt!! Ibland när jag plingar på dem kollar de bara bakåt på en, och sedan fortsätter de gå, fortfarande mitt på cykelbanan såklart. Usch, då vill man bara cykla på dem, slå till dem, och skrika att det finns en gångbana av en anledning. - Men jag håller mig. Vet inte hur bra det är för nerverna... :P
Kommentarer
Trackback
